I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika beståndsdelar somfigurerar inom ämnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar således med ett teoretiskt bidrag angående hur kontexten uppdelad i dessa olika beståndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie påLänsförsäkringars Härnösandskontor då organisationen år 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförändring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har påverkat rutiner på ett sådant sätt att även den sociala kontexten påverkas avförändringen.

Föreliggande rapport har två huvudsakliga delar. I den första beskrivs och diskuteras olika definitioner av begreppet Rum. I tillägg till rummet, vars beskrivning styrs av en fysisk avgränsning i en byggnad eller en volym, talas det här också om RUMMET som en sökt förklaring av den utsträckning i rummet som vi med längden på våra sinnens känselspröt tänks nå. Definieringen av Rumsbegreppet och diskussioner kring dessa, skapar sedan den kontext inom vilken nästa del av rapporten tar plats, nämligen formgivningen av en möbel. Fyra olika steg i brukandet av en möbel är det verktyg som beskriver förflyttningen av en möbel från ickebruk till bruk och därmed också från rum till RUM..

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas. Där på följer arbetets undersökning som består av en fallstudie där platsens kontext analyseras och en innehållsanalys görs. Analysen av platsens kontext syftar till att ge en förståelse för platsen och dess förutsättningar.

Studiens övergripande syfte är att skapa fördjupad förståelse kring betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt är syftet att undersöka vilken betydelse pedagoger tilldelar fysisk aktivitet i den pedagogiska verksamheten. Vår avsikt är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sambandet mellan fysisk aktivitet och lek. De frågeställningar denna studie tar upp är: Hur ser pedagoger på betydelsen av fysisk aktivitet i förskolan? Hur planerar och genomför pedagoger arbetet med fysisk aktivitet i förskolan? Hur ser pedagoger på sambandet mellan fysisk aktivitet och lek?Detta är en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med sex verksamma förskollärare.

Syftet med arbetet är att belysa och diskutera rättviseaspekten i fysisk planering under 2000-talet utifrån ett antal begrepp och kriterier om rättvisa relaterade till kontexten för fysisk planering. Vidare är syftet att tillämpa dessa begrepp och kriterier i en analys av rättviseaspekten i det pågående planeringsprojektet Östra Kvillebäcken i centrala Göteborg. Arbetet inleds med avsnittet Rättvisa i samhällsbyggandet som tar upp rättvisa som begrepp, hur rättvisa kan kopplas till staden samt det svenska systemet och planerarnas roll. Ambitionen med avsnittet är att ge bakgrund och förståelse för begreppet rättvisa och för hur planeringen påverkas av det system som byggts upp i landet samt vilken möjlighet planerare har att styra utvecklingen mot ett mer rättvist utfall. Efter det här följer en forskningsöversikt ifrån vilken de kriterier som används för att analysera Östra Kvillebäcken hämtas.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att förstå drivkrafterna bakom socialt företagande på landsbygden. Detta syfte leder även in på andra begrepp så som kontext och värdeskapande vilka diskuteras i uppsatsen. Den empiriska undersökningen har gjorts med utgångspunkt i ett företag beläget i Östervåla, Heby kommun, där jag under drygt en arbetsvecka samlade in materialet, vilket fokuserar på att besvara syftet med uppsatsen. Det empiriska materialet tolkas sedan utifrån teorier och tidigare forskning kring entreprenörskap, kontext och värdeskapande. Analysens tyngdpunkter ligger på att försöka förstå hur entreprenörskap, kontext och värdeskapande samverkar..

En stillasittande livsstil utgör idag ett mycket stort folkhälsoproblem och fysisk aktivitet är något som förespråkas i samhället. Motivation är en förutsättning för att en person skall kunna förändra sin livsstil. Distriktssköterskan skall befrämja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och kan göra det genom att hjälpa människor att finna sin egen motivation. Distriktssköterskan möter patienter med skilda hälsoproblem och olika grad av motivation. För att kunna möta människors olika behov är det av betydelse att ha kunskap och förståelse för vad motivation innebär och hur det uttrycks.

Uppsatsens syfte är att få en inblick över hur fritidspedagoger ser på och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkät. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkäten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framväxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten påverkar barns hälsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten både anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsområde och att det är en viktig del i deras verksamhet.

Människan är byggd för fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppen positivt. Muskelmassan minskar med åldern vilket medför minskad muskelstyrka. Detta leder ofta till att de vardagliga sysslorna blir mer ansträngande än tidigare. Studier har visat att den funktionella förmågan och livskvaliteten kan förbättras genom fysisk aktivitet.

Introduktion/bakgrund: Cirka 50 000 människor i Sverige har typ-1 diabetes. Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom där insulinproduktionen i kroppen upphör med tiden. Det finns en del teorier om varför vissa personer utvecklar typ-1 diabetes, dock är det inte klarlagt varför vissa personer utvecklar sjukdomen. Personer med typ-1 diabetes måste tillföra insulin genom dagliga injektioner. Fysisk aktivitet påverkar typ-1 diabetes genom att nsulinkänsligheten ökar.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..

Uppsatsens syfte är en undersökning av fyra skolors intentioner och arbete i skolår 0-3 med daglig fysisk aktivitet. Undersökningen består av åtta intervjuer med fyra rektorer och fyra lärare. Intervjufrågorna bygger på att få en insikt om rektorer och lärares inställning till fysisk aktivitet. Uppsatsen tar upp viktiga fysiska och psykiska effekter av fysisk aktivitet. Teorier om idrott och hälsa styrker behovet av rörelse.

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

Samhället förändras i en allt snabbare takt och med det ökar också stressen bland individer och därmed stressrelaterade sjukdomar. Genom att bedriva en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan många livsstilssjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet sägs vara stressreducerande och ha goda effekter på stressrelaterade symtom. Syftet i föreliggande litteraturstudie var att beskriva samband mellan stress och fysisk aktivitet. Femton kvantitativa vetenskapliga artiklar återspeglas i resultatet som i sin tur är indelat i fyra olika kategorier: fysisk aktivitet minskar stress, fysisk aktivitet påverkar stress i ett dos-responsförhållande, fysisk aktivitet minskar inte stress samt stress har effekter på fysisk aktivitetsnivå.

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna använder sig av.